Mötet med marionetten
Hans ögon slukar alla sinnesintryck av mig som i ett svart hål.Han ber om mer, och jag fyller hans väsen till
bristningsgränsen.
Jag kryper in under skinnet, tränger ut i hans lemmar.
Drar i hans trådar och underhåller mig själv.
Förundras över mitt eget skådespeleri.
Tills jag hänger honom vid sänggaveln och låter honom vänta
på mig i nattens mörker.
Dagens erövring. Check.
(Förlåt Sara men jag gillade den verkligen! Hoppas det inte gör nått?)
Vad glad jag blir. :D Nu måste jag publicera den också ju.
SvaraRaderaPuss